Monk & efterfester

I förrgår blev det sushi och sen öl på Debaser med Monk. Jag lyckades se helfel på klockan så det slutade med att vi gick hem vid halv tolv, en timme tidigare än vad som var tänkt. Det blev iallafall ingen efterfest den här gång. Monk brukar annars alltid vara den som ropar efterfest när de stänger, och det brukar alltid sluta mindre bra.

För några år sedan var jag och Monk på Wermlands en onsdagkväll (det var på den tiden det var mycket folk på Wermlands) och där stötte vi på några killar som jag pluggade med. Vid stängningsdags tyckte Monk av någon oförklarlig anledning att efterfest med en av dem, David, var en bra ide. Väl hemma hos Monk så är det första hon gör att ta sig linserna och ta på mysbyxor för att sedan parkera sig i soffan. Jag och datageniet David försöker sätta på lite musik och David raderar alla Monks låter, som tur är sover hon och märker ingenting. Efter en runda i köket så känner jag att tröttheten börjar komma smygande (även David började komma smygande, jobbig situation!) så jag lägger mig på Monks säng för att sova lite tills bussarna börjar gå igen på morgonen. David lägger sig såklart jämte och försöker hjälpa mig att somna genom lite boob-massage, inte ok! Så efter åtminstone tio tillsägelse och lite hot så slutar han, och vi somnar.

Jag vaknade vid femtiden och smög därifrån utan att väcka vare sig Monk eller David. Det som händer därefter är följande: (Linslös) Monk vaknar strax efter att jag har gått och ser att det ligger någon på sängen och tänker "Ahh, vad skönt, Sara är kvar" och går därefter in till toaletten. Vid ytterdörren ser hon ett bruna skor i storlek 44. Och eftersom jag såklart inte har bruna skor så går det upp för att det förmodligen är någon annan som ligger där. Så, på bussen hem får jag det här sms:et Det ligger en okänd människa på min säng. Vem är det? Kan jag kasta hans jacka på honom så att han vaknar och går? Innan jag hinner svara kastar Monk jackan på en väldigt förvirrad David som får gå hem till Kämnärs. Jag saknar efterfest hos Monk lite...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0